Redan som liten var jag väldigt förtjust i landet och djuren. Vi var stadsmänniskor och jag hade lyckats tjata till mig en katt. Min dröm var ju att åtminstone få en hund men det hände inte förrän jag blev vuxen och kunde bestämma själv.
När det gällde politik var jag såpass insatt att jag visste att mina föräldrar var socialdemokrater som tyckte att det var lite genant att prenumerera på Värmlandstidningen. Det var ju en högertidning men mera läsvärd än vänstertidningen Värmlands Folkblad.
Jag tyckte om Centerpartiet för att de var bönder men jag hade ju fått veta att jag aldrig skulle kunna rösta på dem för att jag inte var, och heller aldrig skulle kunna bli, bonde. Det var min stora sorg. Eftersom "vi" var socialdemokrater så var det tydligen något jag skulle vara i hela mitt liv. Så´nt ändrar man inte på. Det föddes man in i.
Moderaterna lärde jag mig tidigt att tycka illa om. Det var ju de som tog alla våra pengar. Egentligen hade jag ju inte den känslan men jag hade fått veta att de var rika, märkvärdiga, "fina" och att man skulle uppföra sig på ett visst sätt när någon av dem var i närheten.
Folkpartiet är den stora gåtan. Jag vet att de fanns men jag har inte en aning om hur de var eller hur jag skulle vara i min relation till sådana. De måste ha varit lika slätstrukna och intetsägande då som nu. Kanske gick de redan då i någons ledband.
Jag växte upp till en "duktig flicka" precis som det var tänkt men jag fick också förmågan att tänka själv och när jag blev äldre kom jag på att det inte hände något farligt om jag gjorde som jag ville och inte vad jag, enligt andra, borde. Därför är det längesedan jag var socialdemokrat, stadsbo, rädd för poliser, hundlös samt mållös inför "fint folk".
Numera är jag Sverigedemokrat, bor på landet, tycker lite synd om poliser, har både hundar och hästar samt pratar för mycket även inför "fint folk". Jag är inte heller rik på pengar men jag har fått ett annorlunda liv i förhållande till mina föräldrar. Det handlar inte om vänsterns så uttjatade klassresa. Det handlar om hur man själv vill forma sitt liv efter sina egna förutsättningar.
Ps; Jag tycker numera inte illa om "alla" moderater.
Uppdaterat: Jag kom på att jag hade glömt Kommunisterna. Undrar varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Så otroligt bra & fint beskrivit!! Tänk om fler vågade se på livet som du, och inte vara så rädda för att stå för vem dom Är..
Det har inte alltid varit så. Jag var fostrad till att inte höras eller synas. Det ansågs förmätet att tro att man var något.
Mm, det är tyvärr så än idag. Jag har alltid fått höra att jag borde låta bli att gå i motvind och rätta mig efter vad andra tycker..men det går inte så bra :)
Tycker det e bra att du gör som du själv vill, det är ju ditt liv och ingen annans
Min far var som ärkearbetare kommunist. Inte tror jag att han viste något om politikens innersta väsen, knappast ens om dess hud. Men det var under brinnande krig och det fanns alla de sorter. Han blev så klart inkallad och fick leva på nödmat i skärgården tillsamman med andra bassar. Dom satt mäsk på allt som innehöll den minsta molekyl sockerarter och var väl sällan riktigt nyktra. Någon känning av kriget hade dom inte annat än av den hatade tobaksransoneringen samt att kaffehalvan ej smakade så bra på Sikoria och Doska Frank. Själv var jag ju utomlands i handelsflottan efter folkskolan och då jag ibland steg iland några månader jobbade jag i skog i lantbruk på fabriker och minns aldrig att någon snackade politik i fikarummen. Blev så klart indragen i oredan efter -68 men har aldrig varit partimedlem någonstans. Medlemskapet i Sverigedemokraterna är mitt första och gäller väl så länge det är till nytta för sveriges folk, land och kultur. Uppstår något vassare får man ta det i övervägande.
Gammelsvensk, på Weine Bergs Rakryggad står idag om "rånare på pekås i Viken, Karlstad. Hade inte du inne något liknande för ett tag sedan. Är detta något nytt?
midgardsjarlen
Jag hade en liten följetong om detta för ett tag se´n. I Mars tror jag. Jag såg i tidningen att han var på tapeten igen för att han skulle ha varit skyldig till flera rån eller rånförsök.
Så korkat in och få spö av kunderna. Fängelse. In och få spö av kunderna. osv osv. Den han måste lida av ständig minnesförlust. Föresten tjejen, såg att du varit på Gammalhårdrockaren, har själv läst det mesta av vad han författat. En slags galghumor på hög nivå med ett sätt att uttrycka sig som måhända ej alltid skulle passa från en predikstol vid högmässan.
midgardsjarlen
Han känns befriande. Sådär som folk är mest.
Skicka en kommentar