Jag har just suttit och läst lite om Wanja Lunby Wedin och några till. Dessa har genom diverse överenskommelser lyckats roffa åt sig gigantiska löner och pensionsförmåner. Jag är avundsjuk på dessa, jag är arg och känner mig vanmäktig och lurad.
När mina barn var små stannade jag hemma med dem de första åren. Under större delen av deras skoltid jobbade jag deltid. Jag visste ju att jag lätt skulle hinna jobba de där bästa femton åren som det handlade om på den tiden när det gällde pensionsunderlag. Jag har efter det jobbat heltid i nästan trettio år. Nu hjälpte ju inte det eftersom man ändrade reglerna för pension mitt i min yrkesverksamma period. Plötsligt så skulle min pension räknas på min sammanlagda livsarbetsinkomst. Gissa om det blev skillnad? Med facit i hand så skulle jag ju ha skaffat mig två heltidsjobb eller kanske blivit politiker.
Jag kan inte påstå att jag ser fram emot den dagen då jag får pension. Jag håller med den där reklamen som säger: Man vill ju leva och inte bara överleva. Wanja och co kanske kunde tänka sig att dela med sig lite?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det finns en uppsjö av kvinnor i din situation och män som tycker det är för djävligt. Tillräckligt många för att rycka makten ifrån de 7 riksdagspartierna. Hur det skall organiseras är jag ej mäktig att klura ut. Jag vet i alla fall att Sverigedemokraterna vill repatriera alla de invandrare som genom att ligga samhället till last tar de pengar som rätteligen tillhör er. Bara ni slutar vara så förtvivlat rädda att bli kallade rasister ty sådana finns knappast. Det är massmedia som hela tiden angriper SD för att hjälpa de 7 partierna som är vettskrämda för SDs möjligheter. Dom vill ej bli av med sina feta löner nämligen. Se där ett annat hål dina pengar försvinner i.
Gammelsvensk, jag har medelat fler bloggar om följande. Lyssna på Spanarna P1, 11/4, där skitskallen Calle Norlen spottar på Sverigedemokraterna och kallar dem rasister.
midgardsjarlen
Skicka en kommentar