Idag har jag sett en generalsekreterare på tv. Generalsekreteraren i "A none smoking generation". Det var en ung kille som tydligen har som sin livsuppgift att med alla medel tvinga människor att sluta med den "omoderna drogen" rökning. Med detta avser han alltså rökning av helt vanliga cigaretter. Undrar vad han ser som moderna droger och är de mera tillåtna i hans ögon?
Vad som diskuterades var det senaste påhittet att man inte ska få röka under pauser på jobbet utan endast på obetald tid, som t.ex. lunchrast. Om jag har rätt att ta några minuters paus på varje timme, ska då någon bestämma vad jag ska göra under de minuterna? Jag har nyligen slutat att röka men jag känner inte att jag behöver bli fanatisk bara för det. Jag har inga problem med att andra röker och det är inte deras skyldighet att jämna vägen för mig genom att låta bli.
Naturligtvis är det bättre att inte röka men enligt min mening kan ingen annan bestämma att, eller när man ska sluta. Människor som själva aldrig har rökt ska, enligt min mening, över huvud taget inte diskutera rökavvänjning för det finns ingen universalmetod. Man slutar den dagen man vill. Inte ens jag själv kan tvinga mig om jag inte vill.
När det gäller att rökpauser skulle ta för mycket tid från jobbet, vilket ickerökarna har som argument så är mina erfarenheter att dessa pratade bort långt mera tid än det tog för mig att dra några bloss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Håller med dig fullständigt Gammelsvensk, och grattis till att du slutat röka.
Vad människor gör med sin egen kropp är deras ensak. Man ska inte lagstifta mot dumhet.
Det är också upp till privata företagare, inkluderande restaurangägare, om de tillåter rökning inom sina lokaler eller inte.
Tack Berit! När rätta viljan till slut fanns så var det inte ens svårt. Jag vill gärna bestämma över mitt liv så tjat eller förbud ger motsatt verkan på mig.
Mja, här får ni båd medhåll och mothugg i en ganska lång story. Håll ut kära vänner. När jag gick ut i handelsfottan som 15-åring 1948 var amerikanska Chesterfield och Lucky Strike hårdvaluta. Vi kunde köpa ut hur mycket vi ville utanför den dåvarande 3-milsgränsen. skattefritt. Så klart man började röka, två bloss på en cigg och skjuta ut den i havet. Mycket tufft. 22-24 år senare jag var "bigamist". Siv rökte ej men Marianne och jag. Siv fick allergier så vi två "knarkare" beslöt för hennes skull sluta. Då jag tjänstgjort på ubåten Sjöbjörnen var jag väl förtrogen med slaskande med det lösa snuset, vi fick ej röka under däck. Jag förstod att man ej kan brutalt beröva kroppen giftet utan vissa besvär. Lättare göra sig av med det sviniga snusandet senare. Marianne återföll så klart snart men gick ut på balkongen i ur och skur. Tyckte det började stinka om hennes kläder då jag tydligen återfått luktsinnet. Under en teaterföreställning märkte jag hur en kille sneglade på Marianne och bjöd med honom hem. Antydde i förtroende att hon var lovligt byte. Japp, de flyttade snart ihop! Sedan dess har rökning varit förbjuden i mina hem. Eva ett gammalt ex som bor ett par kvarter ifrån, också allergisk, känner direkt när jag varit hos någon kompis där alla textilier luktar tobaksrök. Sens moral någon? Evad gäller rökning på offentliga lokaler anser jag att knarkarna ej skall vara ett hinder för stora grupper att besöka dem. Där ligger ju stor förtjänst för affärsidkarna att hämta. Problemen är ej olösliga men kan vara något kostsamma. Den kostnaden kan ju tas ut från dem som i första hand orsakar dem. Kära Berit och Gammelsvensk, knark som knark, hur vill ni hantera resten? Borde inte alla beroendeframkallande ämnen vara lika förbjudna? Hela samhället får ju vara med och betala skadeverkningarna.
midgardsjarlen
Midgårdsjarlen,
Vad jag menar är att var och en avgör vad man vill göra med sitt liv. När det gäller samhällets kostnader så är inte jag speciellt förtjust i att betala för äventyrare som skadar sig i utövandet av sin hobby heller. Var går gränsen? Om du inte vill att man röker hos dig så är det ju det som gäller. När det gäller offentliga platser blir det ju något mer komplicerat. För full rättvisa så krävs väl att det finns alternativ för både rökare och ickerökare. Man kan inte straffa bort en last. När jag jobbade på Scan en gång i tiden så hade vi separata pausrum. Gissa var alla satt?
Skicka en kommentar