Ska det vara så här?

Efter fem års strid med försäkringskassan börjar jag komma någon vart. Det handlar om arbetsskador. Skador som flera läkare, däribland en försäkringsläkare, bedömt vara arbetsrelaterade men det gällde tydligen bara när jag skulle flyttas ned på sjukersättning vilken är lägre än sjukpenning. Idag är den femtio procent av vad min arbetsinkomst skulle ha varit.

När mitt ärende hamnade på livränteavdelningen blev det emellertid stopp. Då hade jag inte fått skadorna p.g.a. arbetet. Jag har kämpat mot försäkringsläkare, socialförsäkringsnämnd och överklagat till länsrätten men det har hela tiden varit som att köra huvudet i väggen. I länsrätten fick jag dock delvis rätt. Vänster axel bedömdes som arbetsskadad men inte den högra. Jag har arbetat synkront med båda armarna och de har samma diagnos men det är bara den ena som blivit skadad i jobbet?? Jag har haft ett tungt industrijobb med många tunga lyft men rygg,höfter samt höger axel har alltså inte blivit skadade av det utan endast vänster axel. De andra skadorna har jag på något underligt vis fått under mina skogspromenader med min hund.

Nu har jag efter fem år fått beviljat halv livränta. En stor seger i sig men jag har trots det sökt prövningstillstånd till kammarrätten. Jag ska nu också få en klumpsumma retroaktivt för de gångna fem åren. På den summan får jag betala femtiosex procent i skatt. Jag måste då ansöka hos skattemyndigheten om jämkning för att få summan fördelad på fem år och få ned skatten. Därefter ska jag då få tillbaka en del av den från försäkringskassan. Om jag nu har rätt till det, varför detta krångel?

Som om inte det vore nog så ska jag också betala tillbaka hälften av de pengar jag fått från AFA under de fem år som detta pågått. Det är väl i och för sig ok men jag ska också betala in skatten på dessa pengar. Det är ju pengar som inte jag har fått utan skattemyndigheten. Efter att detta är gjort så får jag tillbaka dem från AFA. Det här kommer att innebära att de pengar som jag får från försäkringskassan får jag i stort sett skicka vidare direkt till AFA för att sedan, förhoppningsvis, få tillbaka de pengar jag slutligen ska ha från AFA samt försäkringskassan Pust! Det är sant som det sägs att man skulle behöva vara djäkligt frisk för att orka med all byråkrati som sjukdom för med sig.

Det skulle vara himla roligt att få höra försäkringsläkarens motivering till hur min ena axel kunnat ta skada av jobbet men inte den andra. Man får nu inte prata med denne och han behöver tydligen inte heller motivera sitt ställningstagande.

Jag har sett statistik på hur beviljande av arbetsskador fördelar sig bland olika grupper.
Kvinnor 12%
Män 27%
Personer med utländsk bakgrund 3av5

Någon som blir förvånad?