lördag 10 oktober 2009

Det finns språkvård och vårdspråk.

Språkvård är väl något som inte är så vanligt att man sysslar med nuförtiden. Vårdspråk däremot, märker man av då och då att det existerar.

Brukare är en nyare benämning på de som tidigare kallats patienter eller vårdtagare/vårdköpare. Skulle de inte kunna kallas för kunder om man nu absolut måste byta epitet. Det är ju precis vad de är.

Personal är ytterligare ett missbrukat ord som numera används på enstaka personer efter att förut ha syftat till en grupp. För mig låter "två personal" helt sjukt.

Nu kommer jag till något som de inte lyckats ändra?? "Syster Bertil",hur låter det? Går det inte att kalla dessa stackars karlar för t.ex. sjukskötare istället för sjuksköterskor, eller är det kanske en jämställdhetsgrej?

Om det råkar finnas någon bra förklaring till varför det är så här så skulle jag gärna vilja veta hur den låter. Är det möjligen lite som forna tiders knoparmoj(sotarspråk)?

3 kommentarer:

Berit sa...

Jag tror generellt att man byter/ändrar ord som man tycker har en negativ klang. (se debatten om negrer,svarta, african-american, lappar-samer.....osv.)
Service och tacksamhet i Sverige har blivit fult. En "Brukare" har "rätt" till vård och ska inte anses som någon som tas om hand, en patient är mer beroende.

Ordet "Tack" har nästan försvunnit, välgörenhet och hjälp är skamligt, alla ska i stället har rätt till samma sak som alla andra.
Kunder i affären packar sina medhavda påsar själv, "Inget fjäsk för kunderna inte". Vill man använda affärens vagnar ska man deponera pengar, vill man gå på toa på McDonalds (inne i restaurangen!) kostar det pengar, tom. biblioteken tar betalt för toaletten!

Jag noterar detta väldigt starkt när jag besöker Sverige.
Håll upp dörren till någon bakomvarande och de säger aldrig Tack! Förvänta dig själv att alla andra släpper dörren i ansiktet på dig, eller helt sonika tränger sig före i dörren.
Ungdomar i bredd på trottoaren tränger äldre människor åt sidan, aldrig ett, "OJ, förlåt mig".
Jag är övertygad om att de flesta i Sverige inte ser detta som egendomligt, men jag har vant mig vid ett samhälle där kunden blir artigt behandlad och ses som en tillgång och inte som en belastning.

Att man tagit bort feminiserande ändelser på ord, som -inna och andra a-ändelser, beror ju på att vissa grupper nedvärderar "typiska kvinnoyrken". Det där med "Syster Bertil" kanske är "pay back", Tränger du dig in på vårt område ska du minsann få känna hur det känns!"

Sorry, jag blev långrandig i dag.

Ann-Marie sa...

Instämmer med föregående talare.

Gammelsvensk sa...

Hej Berit och A-M.
Jag tror inte att man kan bli särskilt långrandig så länge man har något vettigt att säga.

Visst har klimatet blivit hårdare i Sverige. Det beror nog både på brist på fostran och ändrade attityder. Vem har inte hört uttrycket "var och en är sig själv närmast"?

Det lär inte bli bättre så länge man inte förstår att det inte räcker med bara ord, utan att man måste omsätta dem i handling.