Hon har tagit reda på allt hon behöver veta.

Jag lyssnade idag på en Kortversion av Ring P1. Ca 6.50 in på bandet får man höra en kvinna som inte är överförtjust i Lissabonfördraget och anser att vi inte har blivit tillräckligt informerade om vad det innebär för oss när det blir verklighet.

Efter henne kommer en kvinna från Danderyd som anser att man själv ska skaffa sig information och att det inte alls är svårt att göra detta? Hon har tagit reda på allt hon behöver veta, nämligen nedanstående lagar som inte Lissabonfördraget kommer att påverka. Såvitt jag förstår så är väl de två första inget som EU har något intresse av eftersom varken kungen eller vår regering kommer att ha något att säga till om. De andra två lagarna har de väl i alla fall redan börjat att urholka om jag inte missminner mig.


Successionsordningen= Den äldsta av Sveriges grundlagar.
Lagen säger vem som får bli kung eller drottning.

Regeringsformen= En av Sveriges grundlagar.
I regeringsformen står till exempel regler
för hur valen ska gå till.

Tryckfrihetsförordningen= En av Sveriges grundlagar
som säger att alla får skriva vad de tycker
i tidningar och böcker.

Yttrandefrihetsförordningen= En av Sveriges grundlagar.
Lagen har regler för vad man får säga
på tv, i radio, på film och på datorskärmen.


-I dag har varje land varsin representant i den mäktiga kommissionen, som lägger förslag till nya lagar. Med Lissabonfördraget kommer bara två tredjedelar av medlemsländerna att ha en egen kommissionär. Kommer lilla Sverige att ha någon kommissionär?

-För att kompensera att mer bestäms av EU får varje medlemslands parlament, som Sveriges riksdag, lite mer att säga till om. Inför en ny lag får parlamenten åtta veckor på sig att säga ifrån om den nya lagen strider mot den så kallade närhetsprincipen (att lagar bara ska stiftas av EU om EU kan lösa frågan bättre än vart och ett av de enskilda medlemsländerna). Om en tredjedel av parlamenten tycker att lagstiftningen strider mot närhetsprincipen ska förslaget omprövas. Vem tror att såpass många representanter i EU helt plötsligt skulle börja att opponera sig?
-Dessutom tycker Carl Fredrik Bergström inte att parlamenten ska hoppas för mycket.
När man vänder sig till riksdagen har EU redan beslutat om att man ska lagstifta i en viss fråga. Steg ett är redan taget. Man ska inte överskatta den här möjligheten.

-De enskilda EU-invånarna får mer att säga till om, om de är tillräckligt många. Står minst en miljon medborgare bakom ett förslag kan de lägga fram det för kommissionen. Fast kommissionen behöver inte göra som medborgarna vill.
Tänk så roligt att samla en miljon underskrifter för ett förslag som förmodligen knappt kommer att behandlas överhuvudtaget.

-Europaparlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet om nya lagar. Så bra! Då behöver vi inte tänka på det.

Insändare i VF